Sweden-ID och EU-plånboken löser identifieringen. Inte stämpeln

Snart kan alla i Sverige identifiera sig med en statlig e-legitimation. Snart kan alla i EU visa vem de är med en plånbok i mobilen som gäller över gränserna. Det är bra. Det kommer att ta bort en mängd krångel för byråer med klienter i flera länder. Men det kommer inte att ta bort notarien. Den som tror det kommer att få sin handling tillbaka.

Vad som kommer

Regeringen har beslutat om en statlig e-legitimation, Sweden-ID. Den utfärdas av Polismyndigheten och införs den 1 december 2026, enligt regeringens pressmeddelande i maj 2026. Den ska uppfylla höga säkerhetskrav.

Samtidigt rullar EU ut sin id-plånbok. EU:s förordning om digital identitet, ofta kallad eIDAS 2.0, trädde i kraft den 20 maj 2024. Varje medlemsland ska erbjuda minst en godkänd plånbok till sina invånare senast i december 2026. Banker och andra utpekade aktörer måste godta plånboken som identifiering senast i slutet av 2027. Plånboken ska kunna visa identitet, körkort, examina och annat, över gränserna.

Det är stort. En spansk notarie kommer på sikt att kunna se att den svenska klienten är den hon säger. En svensk bank kommer att kunna identifiera en kund i Spanien utan att hon skickar en passkopia. Identifieringen blir digital och gemensam.

Vad som inte kommer

Identifiering är en sak. Bestyrkande är en annan. En notarius publicus gör tre saker som en plånbok inte gör. Hon ser personen skriva under, just den handlingen, just den dagen. Hon intygar det med sin underskrift och stämpel, i kraft av ett förordnande från länsstyrelsen. Och hennes underskrift kan i sin tur intygas med en apostille. Då gäller handlingen i ett annat land enligt Haagkonventionen. Apostillen får sedan 2005 bara utfärdas av notarius publicus i Sverige, enligt UD.

En plånbok kan visa vem du är. Den kan inte intyga att du skrev under en fullmakt inför en oberoende jurist som prövade din behörighet. Det är det den spanska notarien vill veta. Det är det registret vill veta. Det är det banken vill veta. Och det är därför de fortsätter att be om ett bestyrkt original.

Den statliga utredningen om e-apostille föreslog visserligen att notarier ska kunna utfärda apostille elektroniskt från 2026. Den har inte blivit lag per september 2026. Så även den dag identifieringen är helt digital är apostillen i Sverige en stämpel på papper. Det gäller tills riksdagen bestämmer något annat.

Varför missförståndet uppstår

Det är lätt att blanda ihop. Digital identifiering, elektronisk underskrift, bestyrkande och apostille låter som fyra ord för samma sak. De är fyra steg i en kedja. Plånboken och Sweden-ID förbättrar det första. En kvalificerad elektronisk underskrift kan ersätta det andra i många sammanhang. Det tredje och fjärde är fortfarande notariens jobb, och det fjärde är fortfarande papper.

En byrå som hör digital identitet och tänker att ingen notarie behövs gör ett vanligt fel. Samma fel som byrån som skickar en pdf av en apostille. Handlingen kommer tillbaka. Veckan är förlorad.

Vad det kostar att tro fel

Räkna som räkneexempel. En fullmakt som skickas som elektroniskt signerad pdf utan bestyrkande, avvisas och görs om. Ett bestyrkande och en apostille för omkring tusenlappen vardera. Ett bud på 50 euro. Två veckor i kalendern. Under de två veckorna väntar ett köp, ett arvskifte eller en kontoöppning. Räkna med egna tal på vad två veckor kostar din klient.

Det motsatta felet kostar också. Byrån som tror att inget är digitalt flyger in klienten. Mötet kunde ha skett på video med en notarie. Identifieringen kan redan i dag göras på distans hos notarier som arbetar så. Det är det som är digitalt nu. Inte stämpeln.

Det som blir bättre

Så här kommer det troligen att se ut om två år. Klienten identifierar sig med Sweden-ID eller plånboken. Hon möter notarien på video. Notarien bestyrker. En notarie sätter apostille, på papper eller, om riksdagen hunnit, elektroniskt. Kedjan är kortare i början och likadan i slutet. Byrån som förstår det slipper både att flyga in klienter och att få handlingar i retur.